Andlighetforalla.blogg.se

Då tänker jag från sjukvårdens sida sett. 

Eftersom jag själv har en annan syn på hälsa, kropp och själ, hur allt hänger ihop, så tänker jag använda min intuition till att leda mig dit jag ska vara angående hälsan. Med andra ord ta de vitaminer, örter, stärkande kosttillskott mm som jag känner mig dragen till. Utöver det så tror jag definitivt på att man kan äta sig frisk. Det blir ett annat inlägg om det framöver. Men här kommer sjukvårdens plan för mig. 

Behandlingsplanen som läkarna hade,  när jag fick första beskedet om bröstcancer, var att börja med cellgifter omgående.

Usch o tvi.... Efter cellgifterna skulle operation av högra bröstet vara aktuellt. Och efter det ev strålning. 

Allt skulle justeras efterhand beroende på hur min kropp och tumörerna reagerade. Ifall jag inte nämnt det tidigare, så har jag 3 st tumörer  i höger bröst, varav en långt bak mot bröstmuskeln. Sedan har jag en tumör i lymfkörteln, i armhålan. Jag frågade läkaren varför de inte bara kunde operera bort alltihopa, så var problemet löst. 

Så enkelt var det inte i detta fallet. Eftersom tumören satt så långt bak, så var det inte alls bra. Samt att tumörerna är för "spretiga"  i nuläget, risken är att de inte får med allt om de försöker att operera. Så svaret var nej. Först cellgifter, sedan operation. Suck...jag som alltid varit emot cellgifter, kände mig nu helt o hållet tvungen att bara ge efter.

Läkaren förklarade vidare. De ville krympa tumörena först, för att kunna få grepp om dessa och då kunna operera bort, den förhoppningsvis då mindre tumören,  framöver. 

Om tumörerna svarar rätt på behandlingen vill säga..

Jag räknade snabbt ut, igen, att hela behandlingen allt som allt, skulle hålla på till långt in på hösten nästa år...Gah....!!!

För er som inte känner mig, så kan jag berätta att det är värsta tänkbara scenariot för mig. Det hade det varit för vem som helst, ska tilläggas, men mitt utgångsläge är inte det bästa. Först o främst så har jag olika sjukdomar i botten, se förra blogginlägget, vilket gör att jag inte har något "normalläge" att utgå ifrån.

Men mitt största "problem" är att jag är så otroligt fysiskt känslig för allt jag stoppar i mig eller tillför min kropp. Allt jag äter eller tillför huden mm, reagerar den på, direkt. De sista 7 åren har jag börjat hitta mer o mer tydligt hur och vad jag kan tillföra min kropp utan att den skriker bakut. 

Jag är ingen hel renlevnads människa. Inte ännu ;) De sista åren har jag blivit mer o mer  noggrann med vad jag stoppar i mig. Men min strävan att bli frisk gör att min kropp hela tiden leder mig åt det hållet mer o mer tydligt. Egentligen är det ju bra att kroppen regarera så starkt, det gör det lättare att hålla den ren. Men när det gäller mediciner och annat den inte vill ha, såsom cellgifter, är det inte så roligt med alla snabba fysiska reaktioner och från kroppen.

Därför blir denna resa med cellgifter så otroligt tufft för mig. 

Jag kan ge ett exempel för att du som läser ska förstå. 

Om jag köper ett nytt plagg, får jag vara supernoga med att läsa vad plagget är gjort av. Jag har lärt mig den hårda vägen, att min kropp reagerar direkt även på allt syntetiskt material. Tunikor, toppar, t-shirts, klänningar mm. Så fort det är tex akryl, polyester eller annat icke naturligt material, så får jag svett attacker. Kroppen får panik, den vill "få bort skiten" fortast möjligt. Det tog ett tag att förstå vad allt handlade om kan jag tillägga. Många ggr undrade jag om det var hormoner mm. Men efterhand som jag provade mig fram, så var det klockrent. När jag hade ren bomull, silke mm på mig, så var kroppen lugn och nöjd. 

Samma gäller mat. När jag äter olika behandlade processade produkter med tex flera e-nr, citronsyra mm, så får kroppen en panikkänsla inifrån. Magen reagerar snabbt, precis som min hud. Eksem, pletor, lös mage, mm. Mao så lärde jag mig efterhand, vad som funkar och vad som definitivt inte fungerar på mig. Det har tagit flera år att förstå och hitta vad som fungerar. Min kropp har varit mycket tydlig hela tiden, övertydlig faktiskt :D  Även om jag själv försökt att hitta andra, för mig, mer logiska förklaringar.  

Hursomhelst så kände jag också att dessa cellgifter skulle hjälpa mig med det jag själv inte kunde påverka. Dessa aggressiva läskiga celler skulle minnsann utrotas, och här skulle cellgifterna göra jobbet. 

Så far so good. 

Tills svaret från magnetröntgen på överkroppen kom. 

Nu hade tumören spridit sig. De hade hittat 2 små dotter tumörer i levern. Och levern opererar de inte. 

Nu blev det ett nytt behandlingsläge. Läkaren såg plötsligt betydligt mer orolig ut. Inte bra kände jag..

Eftersom det hade spridit sig till levern, betyder det att cancern nu är ute i systemet. Ute i systemet. De orden ville jag definitivt inte höra.. 

Så planen såg nu annorlunda ut. Från att ha haft inriktning  att krympa tumörerna inför operation. Så blir nu utgångspunkten att krympa, bromsa tumörerna istället. Samt ge en lägre dos cellgifter, för att levern inte ska ta stryk förstod jag. Behandlingen kommer att anpassas efterhand, beroende på hur jag och tumörerna svarar på cellgifterna. Och operation vet de idag inte om det går, ännu. 

Skit så jobbigt allt blev... 

Men jag är född i stenbockens tecken, vilket betyder att jag är född att kämpa. Jag strävar alltid framåt, uppåt, långsamt men stadigt och säkert.

 

 

Så nu j-lar så tänker jag kämpa mot denna skit i kroppen, på mitt sätt, men även ihop med sjukvårdens sätt. 

Jag tänker använda alla sätt jag känner är rätt för mig för att få min kropp hel och ren. En gång för alla!

Så länge det funkar ihop med behandlingen. Min starka intuition får hjälpa mig och vägleda mig där. 

Nu börjar Star Wars kampen i mig på allvar kände jag. Min kropp ska slå ut dessa j-la elakartade cellerna, med bla lite hjälp från cellgifterna. 

I nästa inlägg berättar jag hur det är att få cellgifter ;)

Kram på er <3